27 år

Detta är en sida ur LEOPOLD REPORT besök från ca 50 länder varje månad

LISBET PALMES BILD
AV MÖRDAREN
FORMADES UNDER STARK PÅVERKAN

På försvarets begäran kallades vittnespsykologen, fil dr Astrid Holgersson in som sakkunnig i rättegången mot Christer Pettersson. Hennes utlåtande blev ett klart underkännande av Lisbet Palmes utpekande av CP.
Hennes ursprungligen helt innehållslösa bild av ansiktet på en man som vänder sig om inne på Tunnelgatan - enligt hennes egen uppfattning, detta stöds inte av ett enda vittne - fylls ut av detaljer från fantombilden, från förhörspåverkan, från tidningsuppgifter och "från upprepad inpräntad förevisning av mannen på en konfrontationsvideo".
Astrid Holgersson: - Efter detta förlopp kan man givetvis inte förvänta sig något annat än ett definitivt utpekande av mannen i huvudförhandlingen.
Astrid Holgersson säger vidare att förutsättningarna för en fullständig vittnespsykologisk utredning inte finns då väsentlig information inte dokumenterats. Lisbet Palme tillät inte bandspelare - vilket polis och åklagare fogade sig i.

 


Lisbet Palmes identifiering av Christer Pettersson enligt protokoll med Astrid Holgerssons kommentarer. Framväxten av ett ansikte och en "blick".

Autentiskt förundersökningsmaterial:


1.
1986-03-01 på Sabbatsbergs sjukhus:
Signalement: stor, kraftig, mörkhårig iklädd midje- eller 3/4-lång blå eller mörkblå täckjacka.
2.
1986-03-01 i bostaden:
Snett bakifrån såg hon hur en man sprang in på Tunnelgatan. Han stannade en bit in och vände sig om varefter han fortsatte... i 40-årsåldern - ca 180 cm lång - kompakt kropp med kort hals - mörk inte direkt sydländsk -
Håret brunaktigt - /klädseluppgifter som stämmer med ovanstående/ - i övrigt lade fru Palme inte märke till några detaljer vare sig i utseende eller klädsel.
3.
1986-03-08 efter publiceringen av fantombilden.
Mannen som sprang in på Tunnelgatan hade ett något rundare, fylligare ansikte än det på fotot. Dragen i övrigt, mun och näsa, uppfattade hon som raka.

4.
1986-03-25 samtal med Holmér:
Gärningsmannen har stirrande blick, - ljus blick - kindknotorna är liksom bulliga - vit överläpp - kort hals - uppdragna axlar - ett kompakt utseende.



5.
1986-05-07 en sammanfattning av 3 förhör, 29/4, 5/5 och 6/5.
Då hon tittade upp från maken, som fallit ihop på trottoaren, såg hon en man med stirrande blick titta på dem - på ca 10-15 meters avstånd - i 40-årsåldern och omkring 180 cm lång - en intensivt stirrande blick - smala tunna läppar och ljus platt överläpp - rak panna med raka ögonbryn, ett rektangulärt och stelt stirrande ansikte - kraftigt något framskjutet hakparti - markerade kindsidor.
Mannen var bred över axlarna - inget "stort" intryck - dra upp axlarna - kort halsparti - ett "spänstigt" vältränat intryck.

 

 
Lisbet Palme


Kommentarer:

Inget ansikte - ingen blick


Långt avstånd - mörkt. Inget ansikte - ingen blick.
Något ursprungligt intryck av en stirrande blick finns uppenbarligen inte. Uttryckligen sägs att inga detaljer i utseeendet uppmärksammats. Ett bandat förhör hade här kunnat visa hur tydligt fru Palme avvisar att hon sett några detaljer i utseendet.


Fantombilden börjar ge innehåll åt "ansiktet" inne i gränden - rundare och fylligare. Mun och näsa "raka" stämmer väl med fantombilden, d v s kan vara en effekt av påverkan av bilden.


Plötsligt dyker den " stirrande blicken" upp tillsammans med ytterligare några detaljer. Utan bandad dokumentation går det inte att härleda hur den stirrande blicken tillkommit, men från och med nu är den etablerad i "minnet".
Mannen har blivit "gärningsman". "Ljus blick" - "vit överläpp" för knappast tankarna till 42-åringen.

En orealistiskt detaljerad beskrivning, som ej alls stämmer med den ursprungliga. Avståndet, ljusförhållandena och de tidigare uppgifterna från målsäganden motsäger riktigheten i utsagornas detaljer. Detta är ett övertydligt exempel på att minnesbilder byggs på: den stirrande blicken har blivit "intensivt stirrande", och ansiktet har blivit rektangulärt från tidigare "rundare och fylligare" och dessutom "stelt stirrande". Mannen ger ett "spänstigt och vältränat intryck". Hur denna påbyggnad av utsagorna gått till kan vi ej utreda eftersom förhören ej bandats.


 

 

 

På den här bilden har Christer Pettersson nr 3. Vid första konfrontationen hade han nr 8. Bilden är en kopiering av polisens senare konfrontationsbilder.


 6.
1988-12-14, videokonfrontation nr 1, protokoll utskrivet först den 26/1 1989 i samband med videokonfrontation nr 2.
Efter att Lisbet Palme sett de inledande bilderna, där samtliga deltagare i konfrontationen står uppställda, säger hon det ser man vem som är alkoholist. Det är nummer åtta - men det är inte bara det - ja, det är åttan han stämmer på min beskrivning - ansiktsform, ögon och hans ruskiga utseende. 9 och 11 också drag som passar hennes beskrivning - inte som nummer 8 - de har inte heller nr 8: ruskiga utseende.
Efter en paus fick Lisbet Palme se sekvensen med nr 8 en gång till (andra gången).
Hennes uppfattning rubbades därvid inte.

7.
1989-01-26, videkonfrontation nr 2.
Därefter iakttog hon mannen på ett avstånd av 5-7 meter. Hon befann sig ansikte mot ansikte med mannen.
Lisbet Palme såg därefter sekvensen med nr 8 (tredje gången) och avslutningsvis på en s k fryst bild.

 Alkoholistutseendet i förhållande till övriga har betydelse för utpekandet, "men det är inte bara det".
Stämmer på min beskrivning - inte minnesbild?
Ansiktsform - runt eller rektangulärt?
Utsagan byggs ytterligare ut: nr 8:s "ruskiga utseende".
Visar inte sekvenserna med 9 och 11, som också har drag som passsar hennes beskrivning.
Jo, hennes uppfattning rubbas så tillvida att inpräntningen av 8ans bild förstärks.

 

 


Varifrån kom det halverade avståndet 5-7 meter (mot tidigare 10-15) - ur åklagarens frågor, från mätning på platsen eller ur egen självreflektion om vad man kan se i mörker och vad man kan uppfatta som "ansikte mot ansikte"?
Återigen - avsaknad av bandad dokumentation gör båda konfrontationerna värdelösa och samtidigt rättsfarliga.
Bilden är nu väl inpräntad!


NÅGRA ALLMÄNNA KOMMENTARER
Identifieringsproceduren har inte tillgått på ett för den tilltalade rättssäkert sätt. Sammansättningen och presentationen av konfrontationsgruppen, kombinerat med kommentaterna i massmedia om den tilltalade som alkoholist och med ett speciellt sätt att gå, gör att samtliga utpekanden blir osäkra. Massmedias bedömning av "säkerheten" i vissa utpekanden kan också få psykologisk effekt på domstolen, så att man inte upptäcker svagheterna i utpekandet.
Astrid Holgersson

 TILLÄGG 980314
I vår vittnespsykologiska rapportserie vid institutionen har vi nu givit ut min utredning rörande Lisbet Palmes utpekande av Christer Pettersson. Detta skall förhoppningsvis bidra till att korrigera felaktiga uppgifter och spekulationer om vad den vittnespsykologiska utredningen innehåller. Det handlar inte om ett godtyckligt psykologiserande eller om fru Palmes trovärdighet. Det handlar om en systematisk kronologisk analys av de faktiskt föreliggande skriftliga polisprotokollen från förhören med fru Palme, vilka ingick i förundersökningen mot Christer Pettersson. Analysen visar mot bakgrunden av vetenskaplig och erfarenhetsmässig kunskap (internationell forskning+Devlin-rapporten) att Lisbet Palmes utpekande av Christer Pettersson inte kan bedömas som tillförlitligt.
Den vittnespsykologiska analysen av de ursprungligen faktiskt noterade uppgifterna från Lisbet Palme är lika giltig i dag som då den genomfördes för 9 år sedan. Den utgör den oundvikliga utgångspunkten för bedömning av Lisbet Palmes senare tillkommande vittnesmål.
Minneforskaren S-Å Christiansons påstående att det finns ny forskning om traumatiska minnen som skulle kunna motsäga resultatet av den vittnespsykologiska analysen är inte korrekt. Däremot finns det i dag inom psykologin mycken vetenskapligt belagd kunskap om att - och på vilka sätt - felaktiga vittnesmål och även "falska minnen" kan uppstå. Vi vet att vi i "traumatiska" situationer är sämre itakttagare av perifera detaljer (exempelvis utseende). Spekulationerna om att tillförlitliga ("genuina") minnen av sådana detaljer skulle kunna "plockas fram" en tid efter den "traumatiska" händelsen har inte bekräftats i någon vetenskapligt tillförlitlig studie. Dessutom är det givetvis orimligt att spekulera i att Lisbet Palme så småningom kan ha fått fram en "genuin" minnesbild av detaljer i ett ansikte hon ej haft möjlighet att se (snett bakifrån såg hon hur en man sprang in på Tunnelgatan").
En intressant iakttagelse som nu kan göras i publicerat ursprungligt utredningsmaterial (Wingren, Tidens förlag 1993) - vilket ej ingick i förundersökningen mot Christer Petterson - är att mycket i fru Palmes vittnesmål kan stämma in på den s k 33-åringen. Detsamma gäller för åtskilligt av innehållet i åklagarens resningsansökan. Vittnespsykologiskt kan betydelsen av detta inte bedömas utan att en systematisk kronologisk analys av materialet företas.
Astrid Holgersson 1998-03-14

Åter till sammandraget
Till sidans början