AV ANDERS LEOPOLD
LEOPOLD REPORT. Världen
har slagits av häpnad. Överallt talar man om "det svenska
golfundret".
Under de stora amerikanska tourtävlingarna intervjuas våra svenska
stjärnor på löpande band och de får nästan alltid
samma fråga:
Vad beror de svenska golfframgångarna på?
Alla har de egen erfarenhet och därför är svaret givet:
-Satsningen på ungdomarna och coaching som gjort att en svensk världsstjärna
i dag inte är ensam utan tillhör ett landslag.
Ungefär så i sammandrag. Här kan
Pia Nilsson, numera Sveriges förbundskapten alla kategorier, säga
med sin pedagogiska röst och med sitt sneda, intagagande leende:
-Vi coachar våra unga klubbspelare, våra landslagsamatörer
och våra proffs. Vi är med överallt med specialutbildade
coacher och ledare. Sverige är i dag internationellt sett den ledande
coachingnationen.
Och ett resultat av det var naturligtvis att sex svenska damer fanns med
bland tolv i Europas lag mot USA i Solheim Cup 1998 - som USA trots detta
vann.
Och på värlspenningslistan låg Annika Sörenstam på
första plats, Liselotte Neumann på fjärde och Helen Alfredson
på tionde detta framgångsrika.
Oj, oj, oj! som vissa reportrar på radiosporten så fyndigt uttrycker
sig när de svenska prestationerna öveträffar allt.
Pia Nilsson till LEOPOLD REPORT, när hon fortfarande var förbundskapten:
-Vi utbildar coacher och ledare, vi är aktiva i coachrollen och det
har gjort att till och med de professionella tjejerna och killarna på
Europa- och USA-tourerna trots sina personliga tränare säger ja
till oss coacher.
De behöver faktiskt inte betala ett öre.
Det är vi golfare som medlemmar i Golfförbundet som står
för fiolerna - och en del sponsorer, givetvis.
-Men de ger oss massor tillbaka, säger Pia.
De finns med på läger och de ställer upp i sponsorssammanhang.
Så är det alltså. Sverige är fortfarande ett land
med lagsporter.
Vi ska inte glömma att det började med en stenhård satsning
på elitgolfare på 80-talet. Vi fick ut unga golfare som proffs
på Europatouren. De hade stått sig slätt om de inte tillhört
en grupp, ett lag, kanske kan man säga ett svenskt proffslandslag.
Och när detta sägs ska också återkallas minnet av
Janne Blomqvist, på sätt och vis lika viktig för den svenska
tävlingsgolfens utveckling som Sven Tumba för golfen som folksport.
Regionlandslagschefen Peter Svallin avslöjar något som naturligtvis
blir en chock för den övriga golfvärlden:
-Förut hade vi ett tiotal landslagsspelare som vi satsade hårt
på. Vi har lyckats bra, kan man lugnt säga.
-Nu har vi delat upp Sverige i fyra landslagsregioner och satsar på
ett 50-tal ungdomar. Plus att vi har golfgymnasiet i Klippan/Perstorp.
Gissa vad? Om ett tiotal år är det flera av dom som finns i världseliten.
Och landslagscoachen Maria Bertilskjöld tillägger:
-Vi har elva flickor över i USA och sex här hemma. I stort sett
utvecklas de på samma sätt även om tjejerna i USA har en
längre säsong. Jag vill gärna säga att USA-flickorna
trots detta är duktiga i skolan.
Men vi kanske hjälper den övriga golfvärlden att hinna ifatt
oss. I juni annordnades ett internationellt coachingseminarium i Stockholm
där alla hemligheterna läckte ut.
Biter vi oss inte i svansen, Pia Nilsson?
-Nej, det tror jag verkligen inte. Svensk golf har trots allt har en del
att betala tilbaka. Inte minst till det stora landet "over there".
Där har våra svenska tjejer och grabbar fått utbilda sig
på college samtidigt som de utvecklats till världsstjärnor.
-Jag tycker vi är skyldiga dom det, säger hon.
Läs här recensionen av Pia Nilssons
bok "Bli din egen bästa coach".

|
"Vi har mycket att lära av Sverige"
- Det är mycket inspirerande att få komma till Sverige
och ta del av era
kunskaper inom coachning. Alla runt om i världen frågar sig samma
sak: Hur kan Sverige vara en världsledande nation i golf när ni
har snö halva året?
Jag tror svaret står att finna på det här seminariet: Ni
utgår ifrån att
varje människa är unik när ni coachar.
Det säger Lynn Marriott, coach vid Arizona State University, samma
universitet som bland andra Annika Sörenstam studerat vid, innan hon
blev
professionell golfspelare. Lynn Marriott var en av cirka 20 coacher från
USA,
Japan, England och Sydafrika, som var i Sverige sommaren 1998 för att
lära sig mer om hur man coacher golfspelare till framgång. Seminariet
arrangerades av Svenska Golfförbundet med dåvarande förbundskaptenen
Pia Nilsson i spetsen. Hon säger:
- Vi i Sverige har inte bara en del att lära ut, vi har också
mycket att lära oss. Ska vi lyckas få fram fler spelare av världsklass
gäller det inte att följa utvecklingen - det gäller att leda
den.
Att varje människa inte bara är unik, utan även är
som en blomma och måste
behandlas därefter - en del behöver mycket vatten, andra lite,
en del
behöver mycket sol, andra lite - är självklarheter enligt
den svenska
modellen. Det är numera också självklarheter för de
utländska coacher som fanns på plats i Stockholm under fem dagar.
- Varje land måste hitta sin speciella coachstil. Jag tror generellt
sett
att många spelare skulle prestera bättre om de hade mindre auktoritära
coacher, och fick ta mer eget ansvar över sin golf - i såväl
medgång som
motgång, säger Pia Nilsson.
ÅTER TILL GOLFARKIVET
 |