Detta är en sida ur LEOPOLD REPORT besök från ca 50 länder varje månad

RECENSIONER

"Min vän på andra sidan - boken om
Friedrich Jürgenson som upptäckte
röstfenomen från en fjärde livsdimension"

www.parthenon.se


TIDNINGEN NÄRA NR 9 - 2014-12-09

Näras krönikör Per Ola Thornell läser en bok om experiment som rör röstfenomen. Går det att fånga upp ljud från andevärlden och andra dimensioner? Vad tror du?

Forskare förvånade då paranormala röster spelades in under experiment

Just nu håller jag en helt nyutkommen bok i min hand, ”Min vän på andra sidan – Boken om Friedrich Jürgenson som upptäckte röstfenomen från en fjärde livsdimension”. Det är en otroligt spännande bok skriven av journalisten Anders Leopold.

Boken är berättelsen om Friedrich, den förste som spelade in anderöster på band och som hängivet ägnade mycket av sin tid till att utveckla metoden. 1970 besöktes Friedrich av en av världens främsta parapsykologiska forskare Hans Bender, vid universitetet i Freiburg, och hans team med extraordinär teknisk utrustning.

De skulle en gång för alla genomföra experiment för att fastställa om röstfenomenen verkligen existerade. Resultatet var nästan chockartat för Hans Bender, då det gjordes flera inspelningar som bevisade rösternas existens. Bender trodde att det sannolikt var paranormala röster – och Jürgenson menade att de kom från en annan livsdimension.

Metoden att spela in anderöster har inte utvecklats mycket sedan Friedrich tid, men den tekniska utrustningen har dock blivit betydligt bättre och EVP (som står för "Electronic Voice Phenomena") är ett område som intresserar en hel del människor om man googlar på det. Dock verkar inte intresset vara så starkt i Sverige.

Jag har dock själv funderat på att hitta ett sätt via EVP, för att se om jag kan få kontakt. I boken finns tips om hur man själv kan göra detta – ett experiment jag inom kort kommer att ge mig i kast med..

***********************************************

 New book about Friedrich Jürgenson and his experiments with EVP
ITC JOURNAL skriven av Edgar Müller 2014-12-05

Recently, a new book was published in Swedish with the title translated from Swedish to English “My friend on the other side, a book about Friedrich Jürgenson who discovered the voice phenomena from a fourth life dimension”, written by a Swedish journalist Anders Leopold who during 20 years was not only a close friend of Jürgenson, but also a participant in a huge number of Jürgenson`s experiments and present at several contacts with the world press. He is probably the only living person who knows much about Jürgenson.

The book consists of 270 pages divided into 18 chapters and is printed on a pleasant, high quality paper; a very good decision of the publisher to invest in such a paper, after all this is not like a usual pocket book on cheep paper which the reader puts away after having read it. This book will have its decent place in the reader’s bookshelf for re-reading.

Anders Leopold succeeded in writing an excellently structured book covering Jürgenson`s childhood and various occupations as a grown up person as well as his extensive experiments. Jürgenson`s personality and dedication is highlighted in most chapters and the reader has the opportunity to get to know him and understand what he was and why he did what he did. Although, EVP constitutes the

backbone of the book, Jürgenson`s involvement in other activities are also described in sufficient details.

As we know, the history of modern EVP started on the 12 June 1959, when Jürgenson for the first time, unintentionally and unconsciously recorded an EVP while he thought he was recording bird songs. The place was a small Swedish village called Mölnbo where he owned a really picturesque

farmhouse, Nysund. (Dr Anabela Cardoso and I had the privilege to visit Nysund some years ago,

and thanks to the new owners´ kindness we could walk around and feel the almost tranquilizing atmosphere). Anders Leopold leads the reader from that historical moment through most of the stages in Jürgenson`s life, hard work, enthusiasm, disappointments, fights and successes.

There are lots of references regarding colleagues, journalists and scientist who in different ways were involved in Jürgenson`s life as experimenter and in his contacts with the press. Among others Dr Nils-Olof Jacobson a Swedish psychiatrist, Ph D John Björkhem, an other Swede, Prof Torbern Laurent, Technical University of Stockholm and finally but maybe most importantly Prof Hans Bender who was the Grand Old Man of Parapsychology in Germany.

A decisive advantage of the book is the presentation of 37 recordings with surprising and interesting text; these are to be found on Anders Leopold’s home site and can be listened to and downloaded.

The author, although dedicated to Jürgenson and his to work, is at the same time realistic about the recordings; he describes consequently also some of the obvious problems associated with Jürgenson`s work, such as to be able to understand and interpret many of his recordings. This is of course a well known difficulty even to day, but in Jürgenson`s time there were no audio editing programs and noise reduction which make our EVP work much easier to-day.

An impressive amount of pages are devoted to Prof Bender’s investigations and to the conclusions he and his collaborators arrived at. Likewise, various tests by qualified engineers and from a technical point of view unexplainable presence of words on the magnetic tapes are dealt with.

The language of the book is smooth and pleasant, a proof that the author has the ability to combine a narrative style with reflecting facts.

Admittedly, before reading the book I thought that I know enough about Jürgenson, but I was wrong.

Indeed, I did know enough about his work but not so much about him as person.

Has the book any weakness? Of course, there are no perfect books. The last chapter contains 6 pages and is called “Record and listen”; readers with no experience of EVP but inspired by the book should need much more detailed advices and guidelines than reference to Jürgenson`s method and to his wavelength. Well, anybody can Google for EVP and there is an immeasurable amount of material on the Internet and just here is the danger for a beginner, because he or she would be literally drowned in the flow of information and could not differentiate between good and bad sites. Consequently, reference to 3-4 serious, professional home sites would make the path of a beginner to successful experiments much easier.

Generally speaking this book should be read by everybody interested in EVP, both experienced practitioners and others who plan to start working with EVP.

The book is in Swedish and at this moment I do not yet have an answer if there are any plans or interest to arrange a translation and publishing in English, which would be by all means most desirable.

************************************************************

Mannen som kunde banda andar

Dagens Nyheter

Skrivet av Clas Svahn 16:32, 27 november 2014 i kategori Paranormalt

Jurgensonarbetsrum1963

I slutet av 1950-talet tog spökena klivet ut ur garderoben och in i den elektroniska tidsåldern. Den som menade sig ha upptäckt dem där var svensken Friedrich Jürgenson som blev känd över världen för att ha tagit emot märkliga röster på band. Rullband för att vara mera exakt, en sorts rullar med magnetband som dagens generationer knappast ens har sett på vykort.

ANNONS:

https://ci4.googleusercontent.com/proxy/BamohWA0e7yQzSPDL1GMVMy2Xq76BzZDgPZmfb_SNyMBFrJHiJGlDp0Z5ZUIWzSMYRp6k_fr1hhR7xv8UY2BOouXgmxDtu_eXoDFIJGIIJmSrWZgj3VVR4d3Vd2HKZg=s0-d-e1-ft#http://track.adform.net/adfserve/?bn=4717933;1x1inv=1;srctype=3;ord=licqo

Ni kan se honom på Claude Thorlins bild från 1963 här ovan. Thorlin som med tiden skulle bli Jürgensons efterföljare och på egen hand börja banda röster från ”andra sidan”.

Själv läste jag om Jürgenson först i början av 1970-talet då han ofta förekom i veckotidningar och ibland även i dagspressen och även i två egna böcker. Och det jag läste fick mig att både häpna och känna tveksamhet.

Vad Jürgenson gjorde från sitt hem i Mölnbo var att låta sin rullbandspelare spela in genom en vanlig mikrofon, senare gjorde han det direkt via en radio. Bandet fick helt enkelt gå medan de som befann sig i rummet pratade med varandra eller satt tysta.

När bandet sedan spelades upp hördes samtalen i rummet men också, ibland, något annat. För mitt bland rösterna från människor, eller från radioapparaten som stod på, dök det upp korta skurar av andra röster som föreföll ett tala slags blandspråk där svenska, tyska, italienska och andra språk användes. Polyglott var det ord som Jürgenson själv valde att använda för att beskriva detta minst sagt ovanliga sätt att kommunicera från vad han ansåg vara den ena dimensionen till den andra.

Från de dödas rike till oss här på jorden.

Ibland verkade rösterna svara på de frågor som personerna i rummet ställde, andra gånger verkade rösterna försöka få Jürgenson och de andra kring bandspelare att lyssna: ”Mit dem Apparat Kontakt Halten, bitte hören”, kunde det låta.

Friedrich Jürgenson (1903–1987) själv var egentligen konstnär och fick med tiden måla av såväl påven Paulus VI (som ni kan se ta emot Jürgenson på bilden längst ned) som utföra uppdrag beställda av Vatikanen. Han arbetade också med dokumentärfilm. Men det var rösterna som allt mer tog över hans liv och tid. Att säga att han uppslukades av jakten på dem är inte att överdriva.

Och han var inte ensam om att höra dem. Rader av andra kunde också göra det, till och med de journalister som var med vid presskonferenserna som Jürgenson höll i sitt hem. Många av dessa tolkade dem dock betydligt mera återhållsamt. ”Jag vet inte vad jag ska tro”, skrev Rune Moberg med sin vassa penna i tidningen Se, ”däremot vet jag vad jag inte ska tro. Jag tror inte Friedrich Jürgenson är en medveten bluff. Skulle han i så fall vänta i nära fyra år med att tala om för världen vad han har hört?”

Nej, få trodde att Friedel var en bluffare. Men många valde att gardera sig för vad det egentligen var som hördes på de brusiga banden. Andra, som forskaren John Björkhem, menade att det som hördes på inspelningarna var något mycket intressant och ett fenomen som snart skulle komma att accepteras.

Men så har det inte blivit och röstfenomenen är i dag lika omdebatterade som de var då.

Nu har den tidigare kvällstidningsjournalisten Anders Leopold (Aftonbladet och Expressen) skrivit en personligt färgad biografi om sin vän Friedrich, eller Friedel som han ofta kallades – ”Min vän på andra sidan” (Parthenon Förlag). Författaren tvivlar inte längre på att rösterna är äkta och skriver att han själv ibland lyckats få in dem på band när han försökt. Anders Leopold radar upp exempel och berättar historien om en person vars levnadsöde i många stycken är fascinerande.

För att hjälpa oss läsare (och lyssnare) har författaren lagt ut valda inspelningar på sin webbplats där alla kan ta del av dem. Och där måste jag säga att man får vara behäftad med synnerligen god fantasi för att verkligen höra de meningar som Jürgenson själv tyckte sig uppfatta. Visst, ibland hörs röster som i det ofta hårda bruset tränger igenom och visst går det om man verkligen vill höra vissa ord. Men den fråga man ställer sig: Är det verkligen möjligt att från dessa brusiga röster dra slutsatsen att det rör sig om avlidna som nu försöker kommunicera med oss? Eller finns det en annan förklaring?

För något hörs. Ibland tydligt, oftast svagt dolt i brus. Men hur det hamnat på bandet är svårare att säga. Och så länge kvaliteten inte är bättre så krävs det nog starkare bevis. Betydligt starkare.

Efter Jürgenson har andra tagit vid och sagt sig ha fångat röster via dator och telefon, för att ta två exempel. Att söka bevis för de elektroniska röstfenomenen är numera ett sätt att bedriva parapsykologisk forskning och de har till och med fått en egen förkortning, EVP, Electronic Voice Phenomenon.

Trots det är det alltså få som är övertygade om att rösterna verkligen kommer från en annan dimension där de döda ska leva. Den teori – övertygelse – som Friedrich Jürgenson själv förde fram efter att själv ha hört namn och röster från vad han tolkade som avlidna vänner är svårare att ta till sig så här fyrtio år efter att det hände.

Boken ”Min vän på andra sidan” är en partsinlaga och inte den granskning som hade behövts. Få kritiska röster ges plats trots att det är tydligt att många av de budskap, från bland andra Hitler och den dödsdömde – och 1960 avrättade – Caryl Chessman, väcker fler frågor än de ger svar. Trots det blir det en hel del intressant läsning där Friedrich Jürgenson själv framstår som ett fenomen; en man som under en stor del av sitt vuxna liv jagade bevis för att vi människor inte upphör att existera när vi dör.

Och bara det är värt en bok.

Jurgensonpaven

·         

 

https://ssl.gstatic.com/ui/v1/icons/mail/images/cleardot.gif