Allt om mat m. m. MAT OCH HÄLSA LEOPOLD REPORT

KNÖLEN
PÅ VÄG UT
ur svensk mattradition

Av Petra Elmquist


På barnens meny står pasta, pizza och hamburgare. Så i skolan anpassar man maten till dessa önskemål.
Potatisknölen är på väg ut och en svensk mattradition försvinner.
I vår allt mer stressade storstadstillvaro, med längre arbetsdagar och konkurrens om arbete, hinner vi inte med att äta ordentligt. Många lever ett liv som ensamstående med eller utan barn. Tiden för att laga mat hemma minskar. Efter en lång arbetsdag ska man hinna med att handla, uträtta andra ärenden och äta.

På grund av tidsbrist köper fler och fler färdiglagad portionsmat och snabbmat som hamburgare, pizza och smörgåsar. I stället för att köpa råvaror väljer man halvfabrikat som både är dyrare och mindre näringsrikt.
Många anser att skolmaten gjort att man är negativt inställd till svensk husmanskost. Under 12 år serveras vi mat som massproducerats i skolköket. Oftast är maten smaklös och variationsfattig. Många skolor har försökt anpassa sig till vad barnen själva vill äta. På barnens egen meny står pizza, hamburgare och pasta överst på listan. De vill äta det som de är vana vid att äta utanför skolan. Det är inte många som föredrar blodpudding eller leverbiff.

När det är dags att flytta hemifrån fylls skafferiet med nudlar och makaroner. Det är många som aldrig kokat egen potatis. Det finns säkert inte många tonåringar som kan laga riktiga kåldolmar. Den äldre generationen lärde sig att utnyttja allt i råvarorna vid matlagning. På deras tid var det storkok och matlåda som gällde. Med tiden kommer många att glömma bort hur vissa rätter ska lagas. Allt finns redan färdigt i frysdiskarna.

Många har, p.g.a den allt mer trängda ekonomin, återupptagit traditionen att ta med matlåda till arbetet och skolan. Människan har lätt för att följa med i trender men alla kanske inte tycker om att äta hamburgare och pizza.
Den svenska kokkonsten håller på att försvinna i takt med att allt fler snabbmatsrestauranger öppnar. Utbudet består av mat som kommer från andra länder. På sextio-och sjuttiotalet var det pizzerior och kinarestauranger som etablerade sig på marknaden. Under åttiotalet ökade antalet hamburgerrestauranger explosionsartat. Mc Donalds, Wimpy och Big Burger öppnade över hela landet. Det dök även upp sushi och kebab under denna tid. De senare åren har det tillkommit paniniställen som serverar jättesmörgåsar med olika fyllningar, pastasallader och pajer.

Som tur är finns det en del restauranger som tar tillvara våra mattraditioner och fortsätter att servera husmanskost. Många har dock inte råd att äta lunch på restaurang varje dag. I stället för att äta en lagad lunch för 45-75 kr blir det billigare att ta något snabbare alternativ. Det är lätt att ta med och många äter under tiden de uträttar något annat ärende.

Potatisen är en av råvarorna som försvinner mer och mer. Pommes-frites ersätter potatisen som tillbehör. Potatismoset som serveras till korven i korvkiosken görs oftast på pulver. Utan chipsen hade nog många potatisodlare gått under.

Vissa potatissorter är mer lämpade för olika ändamål som t.ex. King Edward som är bäst till mos och Bintje till gratäng. Potatisen varierar i pris beroende på sort, men är en förhållandevis billig råvara som går att förvara länge.

Det finns oändligt många varianter på potatisrätter. Till en början det enklaste - kokt. Till detta kan man servera i stort sätt vad som helst men en riktig klassiker är en silltallrik med knäckebröd. Helst ska det vara nypotatis men eftersom den än så länge är en säsongsvara, går det lika bra med t.ex. Bintje. Köttbullar och kåldolmar är också självklara alternativ. Till kallskuret, som rökt skinka och rostbiff, kan man välja kall eller varm potatissallad. Eller en gratäng med eller utan vitlök. Till stekt sill och ungsfalukorv passar ett luftigt mos bäst. För att göra moset lite extra festligt kan man använda Blå Kongo som färgar moset blå-lila.

Biffen smakar bäst med klyftpotatis eller råstekt purjolökspotatis. Jansons frestelse finns på de flesta julbord, men visst kan man äta denna klassiker året om. Rårakor med bacon, kroppkakor med skirat smör och potatisplättar med sylt är givna. Likaså potatis- och purjolökssoppa med gott nybakat bröd. Dillstuvad potatis och isterband är också en svensk klassiker. Det är även Hasselbackspotatis och köttfärslimpa. Bakad potatis med olika fyllningar är ett enkelt och bra lunchalternativ. Variationsmöjligheterna är oändliga.
åter till sidans början

 Fixa ryggen! Klicka här!


Potatisen kom till Sverige 1724 genom Jonas Alströmer. Sedan dess har den odlats av bönder runt om i landet, mestadels i söder. Det här är några av favoritknölarna: King Edward, Bintje och Maria.





HÄLSOTIPSET
LÄGG UPP BENEN
30 MIN VARJE DAG - OCH BOTA
DIN ONDA RYGG
Om ditt ryggonda inte beror på förslitningsskador kan du få bort besvären genom att lägga upp benen 30 minuter varje dag.
Det är homeopraktiker Alf Lindholm i Malmö som ger sina patienter det tipset.

Man lägger sig på ett plant underlag, inte allt för hårt. Ingen kudde under huvudet. Benen ska vila på en stol eller annat föremål som är så högt att låren pekar rakt upp och benen böjer sig i knävecken.
Alf Lindholm:
-Ligamenten som håller kotorna på plats spänns under ansträngning och kan hamna i ett kramptillstånd. Det tar 30 minuter för ligamenten att helt slappna av, de sista tio minuterna är viktiga och därför får man inte avbryta vilan.

Genom den här avslappningen hindrar man ligamenten att spännas ytterligare. Då det sker sätter kroppen in sitt försvar och det bildas slaggprodukter som sedan infekteras. Krampen och infektionen leder till det riktigt ryggonda.

Det kan bli 30 behagliga minuter då man nästan ofelbart slumrar till medan ryggen lägger sig till rätta. Men sätt klockan på ringning - inte mer än 30 minuter!
Man märker genast en klar förbättring - dagen efter är obehaget i stort sett borta.
åter till sidans början


Har du några bra tips
som kan få oss att må
bättre?
Stoppa det i brevlådan
så för vi det vidare:



50+-are!
Nu finns det vetenskapligt bevis för att vila är mycket nyttigare än motion
Så är det äntligen vetenskapligt bevisat: en latmask lever längre än en motionär.
Lägg dig en stund på soffan i stället för att ägna dig åt överdriven motion.

Detta hävdar tyska forskare i sin rapport Glück der Faulheit (Angående lättjans lycka).
En av medförfattarna, Peter Axt, säger att 50-åringar och äldre som springer maraton och liknande gör av med energi som de behöver till annat. I värsta fall kan det orsaka minnesförlust och för tidig senilitet.
"Folk som tar en tupplur till lunch i stället för att spela squash eller löpträna har chans att leva längre".
Och på detta kommer som grädden på moset: Forskarna varnar för att gå upp för tidigt på morgnarna. ZZZZZzzzzzz....
Nå, för att inte den äldre generationen helt ska försoffas så är en promenad då och då att rekommendera.