Av Anders Leopold
Det här är mordförsöket som är en häpnadsväckande
och skakande kopia av mordet på Olof Palme.
Den ledande oppositionsmannen mot chilejuntan, Bernardo Leighton, och hans
hustru Anita sköts med två skott bakifrån på en gata
i Rom.
Men det är inte bara en kopia av det som hände på Sveavägen
- bakom attentatet fanns personer som leder spår direkt till CIA,
Sydafrika och Chile och agenter som utpekats som skyldiga till attentatet
mot Sveriges statsminister.
Efter mordet på Olof Palme kontaktade FBI svenska UD och påpekade
den slående likheten mellan mordet och mordförsöket i Rom
med en motivbild som mycket väl kunde vara densamma.
I det PM som gick till Palmegruppen och Säpo poängterades, enligt
min källa i den första Palmegruppen under Hans Holmér,
vikten av att söka en ensam galning som mördare. Bakom attentatet
låg den chilensk-amerikanske agenten Michael Townley - som Lisbet
Palme direkt efter mordet pekade ut som tänkbar gärningsman. Townley
och hans grupp valde ut en inhemsk attentatsman, Pierlugi Concutelli. Han
var en extremist som misslyckats med det mesta men var lätt att köpa.
Han lyckades inte heller avliva sina två offer. Concutelli dömdes
till livstids fängelse för mordförsöket.
Attentatet i Rom var alltså en konspiration med en ensam galning
som gärningsman. Det fanns redan från början anledning att
misstänka att mordet på Olof Palme genomförts enligt samma
scenario.
Bernardo Leighton var en av Olof Palmes nära vänner. Attentatet
mot honom och hans hustru finns beskrivet i boken "Labyrinth".
Den har författats av åklagaren Eugene M Propper. Propper var
åklagare mot Michael Townley när denne dömdes för bombattentatet
mot Allendes USA-ambassadör Orlando Letelier i Washington.
Townley gjorde ett antal avslöjanden mot löfte att få ett
lindrigare straff. Bl a berättade han att han i december 1976 beordrats
att mörda Olof Palme i samband med Socialistinternationalens möte
i Madrid men inte kommit i läge. Han erkände också att han
planlade attentatet mot Bernardo Leighton i Rom.
Så här skriver Propper i sin bok om mordförsöket:
Klockan tjugo över åtta, på en given signal, går
en man utrustad med en pistol emot dem på gatan, passerar dem, vänder
sig om och skjuter bakifrån två skott. Den första kulan
går in i Leightons nacke, fortsätter upp genom hans huvud och
går ut till vänster alldeles vid sidan om pannan. Hustrun Anita
vänder sig chockad mot maken och träffas i sidan av
den andra kulan. Den går rakt igenom bröstet och klipper av en
del av hennes ryggmärg.
Angriparen försvinner och lämnar paret i en hög på
gatan. Alla Alfas (operationsgruppens namn) män är ute ur Rom
innan klockan nio. Det var lika enkelt som han lovat att det skulle vara.
Gruppen hade, liksom det kan antas vid mordet på Olof Palme, hållit
makarna Leightons bostad under bevakning en längre tid och sedan följt
efter dem när de gått ut. Attentaten genomfördes när
de båda politikerna och juntamotståndarna återvände
hem med sina fruar. Mördaren sköt två skott bakifrån
på nära håll. Det ena skottet riktades mot fruarna.
Olof Palme och Bernardo Leighton, som träffades vid ett flertal tillfällen
med det gemensamma intresset att återinföra demokrati i Chile,
tycktes se på tillvaron på samma sätt. De ville ha en privat
sfär utan livvakter eller annan bevakning. Det gjorde attentaten enkla
att genomföra.
Så här skriver Propper:
Leighton var en man full av förtröstan som inte lät
några arrangemang för säkerheten styra sitt liv. Han och
hans hustru promenerade öppet till affärer och möten.
Precis som Lisbet och Olof Palme den ödesdigra kvällen i februari
1986 ensamma promenerade hem från biografen Grand.
Detta är faktiska uppgifter som går att kontrollera hela vägen.
Man har därför rätt att anta att samma personer döljer
sig bakom de båda attentaten.. Palmemordet kan mycket väl vara
ett Townley-scenario med en svensk extremist som gärningsman. När
FBI:s tips nådde Hans Holmér fick hans också veta att
Michael Townley vid mordtillfället befann sig i USA. Därmed avskrev
han spåret. Det har sannolikt inte varit någon i Palmegruppen
som under årens lopp ägnat det något större intresse.
Att Townley hade grupper som han mycket väl kunde styra hemifrån
var väl en alltför fantastisk tanke för Holmér. Att
Townley, som var underställd Pedro Espinoza - se
Chilenska proffsmördare fanns i Stockholm mordnatten - kanske
styrde RT och JI måste vara en slutsats som ligger långt utanför
de ansvariga mordspanarnas fattningsförmåga.
Åter till sammandrag del 3.
|