PALMEKOMMISSIONENS HÅRDA DOM
ÖVER ÅKLAGARE OCH POLIS:
OPROFFSIGT, MISSKÖTT
BRIST PÅ ANALYS...
 Palmekommissionen går i sin rapport till justitieministern (1999) ut mycket hårt i sin kritik mot Palmeutredningens sätt att bl a sköta de internationella spåren. Det är samma kritik som framförts här på LEOPOLD REPORT under ett års tid. Kommissionen har tagit del av vårt material om CIA-agenten Gene "Chip" Tatums uppgifter i en radiointervju att USA:s vicepresident George Bush specialgrupp OSG låg bakom mordet. Kommissionen påpekar just att motivbilder som förblivit obearbetade är vapenhandeln och Boforsspåret, kopplingen till Palmes medling Iran/Irak och Sydafrikaspåret. ÅKLAGARNAS ANSVAR Kommissionen riktar sin kritik direkt mot åklagarna som inte bytte ut spaningsledningen 1989 då Svea hovrätt frikände Christer Pettersson och inte ens när HD 1998 avslog resningsansökan mot Pettersson. Palmekommissionen, eller granskningskommissionen, tillsattes 1994 och leddes först av Sigvard Marjasin och nu senast av landshövding Lars Eric Ericsson. Kommissionen pekar på stora brister i analysen av materialet och Lars Eric Ericsson talar även om brist på professionalism. -Det finns internationella spår som aldrig har utretts ordentligt, säger Ericsson. Bl a vapenhandeln och Bofors affärer och Palmes roll som medlare i kriget Iran-Irak. Ericsson påpekade vid en presskonferens i samband med att betänkandet på 916 sidor överlämnades till justitieminister Laila Freivalds, att det s k polisspåret inte har tagits på allvar. -Det fanns missförhållanden inom polisen som borde ha fått utredarna att ta sin uppgift på större allvar. Kommissionen har haft tillgång till hela Palme-materialet men däremot inte när det gäller Säpos material. Befattningshavare inom Säpo ljög när granskningskommissionens ledamöter ställde frågor. -Det är inte tillfredsställande, säger Lars- Eric Ericsson. Det kan också hänga samman med att befattningshavare inom den organisationen inte vet vad andra sysslar med. Lars Eric Ericsson har ingen uppfattning om vad polisen borde göra nu. Han säger: -Vårt uppdrag var att redovisa hur mordutredningen skötts under 13 års tid. Vi drar inga egna slutsatser utan redovisar bara vad som utretts UD-personalen övertygad om att Chile var inblandat i mordet på Palme Av Anders Leopold Palmekommissionen slår fast i sitt betänkande att utrikesdepartementets personal med kabinettssekreterare Jan Eliasson i spetsen, bedrev en egen utredning kring Chilespåret. Ulf Hjertonsson på ambassaden i Washington tog kontakt med FBI för att försöka få klarhet i var Michael Townley befann sig när Palme mördades. Townley stod under FBI:s bevakning men hade en organisation som han kunde dirigera. Townley blev 1976 av chilejuntans mordkommando DINA beordrad att mörda Olof Palme i Madrid. Hjertonsson hade långa och ingående samtal med FBI om Townleys eventuella roll i Palmemordet. UD ställdes också helt åt sidan av Palmeutredarna. Man gav ingen information om hur det internationella materialet behandlades - d v s inte alls. Från Palmegruppens sida hävdade man att det inte ingick i verksamheten att hålla tipsare underrättade. UD betraktades alltså som en av tusentals tipsare. Regeringens roll i Palmemordet börjar nu också klarna. Kommissionen anser att regeringen är medansvarig till att utredningen havererat. "Regeringens agerande bidrog starkt till den olyckliga utvecklingen i Palmeutredningen". Kommissionen säger också rakt ut att Hans Holmér backades upp av regeringen när han satsade "på det felaktiga PKK-spåret". LR kommentar |
 UD TRODDE PÅ CHILE-SPÅRET, BRISTANDE MOTIVANALYS AV DE INTERNATIONELLA SPÅREN, KRITIK MOT ATT PALMEGRUPPEN INTE BYTTS UT - KOMMISSIONEN PÅ SAMMA LINJE SOM LEOPOLD REPORT Det känns mycket tillfredsställande att Palmekommissionen så klart och tydligt riktar kritik mot Palemutredningens polis och åklagare. Vi har på Leopold Report under ett års tid grävt i materialet kring Bofors och USA:s vapenaffärer och konspirationen som kanske ledde till att en svensk utsågs till gärningsman. Vi har gång på gång hävdat att det var ett enormt misstag att inte värdera materialet mot 33-åringen vid en häktningsför- handling. Det kanske viktigaste just nu är att söka svaret på varför Olof Palme mördades. Vi ställde materialet om "Chip" Tatum till kommissionens förfogande och ordföranden Lars Eric Ericsson bekräftade också att kommissionens ledamöter tagit del av detta material. Hur man reagerat vet vi inte, men ingenting om detta nämns i kommissionens betänkade. Det pekar tydligt på att Olof Palme var beredd att inför FN avslöja att USA sålde vapen till Iran under det pågående kriget Iran-Irak. Vicepresident George Bush gjorde misstaget att tro att den svenska regeringen var medveten om att Bofors vid ett par tillfällen sålt vapen och ammunition till Iran via godkända användarländer som Sydkorea och Nigeria. När begäran - kanske kravet - kom från Reagan-administrationen att få använda Bofors-routen nekade Palme. Det var sannolikt då han skrev under sin egen dödsdom. Palmekommissionen bekräftar nu att detta material över huvud taget inte utretts av Palmegruppen under dessa 13 år (1999). Alldeles som vi har påstått. Vi har sagt det förut och gör det gärna igen: det är inkompetens, brist på professionalism och analysförmåga som ligger bakom denna skandal. Det är ord som också Palmekommissionen använder, ja, inte skandal men visst står det där mellan raderna när Ericsson säger: - Det är förvånande att arbete inom rättsväsendet kan bedrivas på det här sättet. Då ska vi ta i beaktande att det faktiskt handlar om utredningen av mordet på Sveriges statsminister. Men vi tillägger att det också kan ha funnits krafter som avsiktligt sett till att denna del av utredningen helt enkelt saboterats. Detta för att Sverige inte skulle få problem med "främmande makt", i det här fallet USA. Att peka ut vicepresident George Bush som ansvarig för mordet det var nog lite för mycket. I betänkadet riktas också skarp kritik mot regeringen som bidrog till att utredningen havererade. Man backade upp Hans Holmér och det felaktiga PKK-spåret. Man höll inte fingrarna borta från mordutredningen utan stoppade viktiga frågor om CIA:s verksamhet. UD-personalen, som ju följde Palmes verksamhet internationellt, var övertygad om att Chlie var inblandat i mordet. Detta är något som vi bestämt slagit fast under ett års tid. Vi anser ju att bland de allvarligaste misstagen var att inte ta kontakt med exilchilenarna i Tyskland, Danmark och Sverige som följde de två professionella mördarna Roberto Thieme och Julio Izquierdo från Bonn till Stockholm dit de anlände två dagar före mordet. De lämnade den svenska huvudstaden två dagar efter attentatet, enligt chilenarna. Den chilenare som gjorde polisanmälan i Malmö hördes vid två tillfällen men aldrig av Palmeutredarna. Detta är ett mycket starkt spår som Palmegruppen inte gått vidare på. Det finns fler. Allt för många. För varje normalt funtad människa borde det ha varit en självklarhet att utredarna i Palmegruppen byttes ut när Christer Pettersson frikändes. Ansvaret faller tungt på åklagarna Anders Helin och Jan Danielsson som i stället för att byta spår spårade ur. Vad ska nu hända? Palmeutredningen får inte falla samman. Laila Freivalds säger: (hösten 1999) -Nu ska vi använda oss av de här erfarenheterna i framtida utredningar. Jaha, det låter illavarslande. Framtiden? Det enda riktiga är att justitidepartementet beordrar rikspolisstyrelsens ledning att tillsätta en helt ny Palmegrupp med stor kompetens inom internationell brottsutredning. Detta kommer vi med en dåres envishet att kräva. Och slutligen: riksåklagare Klas Bergenstrand, högste ansvarige för de misslyckade åklagarna, måste befrias från sin uppgift att ha något med Palmemordet att göra i framtiden. Hans desperata och misslyckade försök att nagla fast Pettersson borde vara tillräckligt för att göra honom till landshövding. Därmed inget ont sagt om Lars Eric Ericssons arbete. Det ser i alla fall just nu ut som han och kommissionens ledamöter gjort ett bra jobb, rakryggat och kraftfullt. Anders Leopold TILL SIDANS TOPP Åter till sammandrag del 3 |
s Leopold
Palmekommissionen går i sin rapport till justitieministern ut mycket hårt i sin kritik mot