011029
Christer Pettersson:
Jag vill inte
tala med
några poliser!
Av Anders Leopold
En berusad Christer Pettersson avslutade i går sannolikt den här
massmediarundan med kommentaren:
-Jag vill inte prata med några poliser.
Och vill han inte det så blir det inget "vänligt samtal".
I går beslöt palmeutredarna och åklagaren Agneta Blidberg
att inte försöka få tag på Pettersson.
-Vi hoppas han kommer hit av egen vilja och ger en förklaring, säger
hon.
Polisen hade hoppats på att vännen Gert Fylking, radiojournalisten
som tillsammans med Christer Pettersson författade "erkännandebrevet"
som publicerades i Expressen, skulle kunna övertala Pettersson.
Men han mötte en berusad Pettersson som var på riktigt dåligt
humör. Och han sa blankt nej.
Christer Pettersson är efter hovrättsdomen en frikänd man
och det innebär att ingen kan tvinga honom till ett förhör
om det inte dyker upp riktigt tunga saker: ett mordvapen med hans fingeravtryck,
t ex.
-Vilka åtgärder vi nu vidtar säger vi inget om, säger
kriminalkommissarie Åke Röst.
Brevet till Expressen var inte precis klockrent. Det skrevs inte av Pettersson
och Fylking utan p g a tidsbrist av Expressens debattredaktör Leo Lagercrantz
"nästan ordagrant" på diktamen i telefon av Gert Fylking.
Men då ingrep chefredaktör Joachim Berner. Ingen publicering
förrän Pettersson bekräftat innehållet.
Så reporter Lars Näslund och Fylking fick söka upp Pettersson
och läsa upp brevet - innan han satte sin signatur under det och mottog
2 000 kronor i honorar.
Pettersson fortsätter nu med sitt undanglidande "det kanske var
jag" samtidigt som han påstår att han inte minns någonting
av mordet.
Att Pettersson inte minns något nämndes inte ens i Expressen-brevet
- det hade ju förtagit en stor del av sensationsverkan.
Varför, frågade Göteborgs-Posten Fylking,och fick det här
förvirrade svaret:
-Det är väl upp till Expressen att publicera eller inte publicera.
Expressen valde att publicera och sen fick förståsigpåarna
ha en massa åsikter. Det är väl självklart. Jag tycker
att erkännandet är trovärdigt.
På måndagen sändes den intervju som Fylking gjort med Pettersson
FÖRE all uppståndelse. Och det låter faktiskt som om Fylking
nästan lurar in Pettersson i samtalet. Helt klart är att han först
inte förstår vad Fylking vill.
Christer Pettersson minns
inget av det mord han nu erkänner - men...
"Jag minns att jag var i Rotebro
22.16 eller 23.16..."
Olof Palme sköts klockan 23.21.20
011028
Christer Pettersson "minns ingenting" av mordet. Det ger honom
fritt spelrum att agera på den scen han drömt om att behärska
ända sedan han gick på Calle Flygares teaterskola. Och det är
helt ofarligt.
 Han minns så dåligt att han inte ens kan erkänna
sin skuld.
Aftonbladet: -Minns du att du sköt Olof Palme?
CP: - Nej… men jag förnekar inte att det var jag.
?!
Varför går han inte vidare med sitt erkännande? Nu när
han blivit religiös och allting.
Den journalistiska vinklingen blir i fortsättningen att den hjärnskada
som CP ådrog sig i ungdomen ställer till det.
Men hans läkare Lars Lidberg säger att den enbart påverkar
hans sociala beteende. Bl a lockar den fram den aggressivitet som CP ibland
visar upp.
Men det har inget med minnet att göra.
Tvärtom är CP känd för att lägga detaljer på
minnet. Han skulle inte ha glömt planeringen och genomförandet
av ett statsministermord.
Christer Pettersson kan inte bindas till brottsplatsen. Det finns inga
vittnen som har sett honom. Tvärtom är det signalement som lämnats
av ett tiotal vittnen (en man i knälång fladdrande rock) så
övertygande att det friar Pettersson.
Lisbet Palme har inte sett mördarens ansikte. Det framgår av
de första förhören med henne. Men hon har sett en person
i blå täckjacka och tror attdet är mördaren. I själva
verket är det alltså vittnet Anders B som befann sig några
meter bakom makarna Palme när skotten avlossades. Han hade en blå
täckjacka inte helt olik den CP bar mordnatten. Han blev dessutom så
förskräckt att han - om nu Lisbet kunde se den - fick en stirrande
blick.
Det är alltså ofarligt för CP att spela rollen som
statsministermördare - eller snarare "kanske statsministermördare".
Det mesta han svarar på har förbehållet "kanske".
Inga vittnen eller tekniska bevis finns som kan tvinga honom till en domstol
igen. Eftersom han inte var på mordplatsen vet han också att
även om man skulle hitta mordvapnet har det inget med honom att göra.
Men rollen vill han spela. Med TV-framträdanden och specialintervjuer
har Christer Pettersson tjänat omkring en miljon kronor. Han är
i dag en av våra största kändisar och vet sitt värde.
(En intervju för oss journalister kostade tidigare 20 000 kronor -
men har väl gått upp nu.) Det är solklart att han vill fortsätta
spela en roll som ger så fin utdelning.
CP:s erkännande i Gert Fylkings artikel är helt utan
värde. Därtill fick han betalt för att skriva under.
Efter detta är det i skrivande stund bara Aftonbladet som talat med
CP.
CP säger att han inte minns någonting från det han lämnade
spelklubben Oxen vid 22-tiden och kom hem med pendeltåget till Rotebro.
Den man som erkänner mordet på Olof Palme, som sköts klockan
23.21.20 den 28 februari, säger:
-Jag minns bara att jag åkte tåg och var i Rotebro klockan 22.16
eller 23.16. Vid midnatt var jag hemma.
Vad menar då Pettersson med att han befann sig i hörnet Sveavägen-Tunnelgatan
klockan 23.21 och sköt Palme?
Detta om något avslöjar Petterssons "erkännande-jippo".
Det ofattbara är att inte AB:s reporter Lennart Hård reagerar
utan fortsätter intervjun med följande:
Men innan du klev på tåget?
-Det minns jag inte.
Något måste du väl minnas?
-Nej, det är som en black out.
Det måste också AB:s reporter ha drabbats av. Det borde ha varit
självklart med en följdfråga som klarlägger hur CP
kan påstå att han skjuter Palme 23.21 när han just har
anlänt till Rotebro.
Det här avslöjar den hysteriska Pettersson-journalistisk som nu
åter bedrivs främst av Aftonbladet.
Det här är också intressanta svar.
Är du kapabel till att mörda Sveriges statsminister, att skjuta
honom i ryggen på öppen gata?
-Ja, i teorin men inte i praktiken därför att jag tror på
min skapare. Här finns en gräns.
Tro inte att reporter Hård pressar honom med frågan: Men du
erkänner ju mordet - hur hänger det ihop?
Varför riktades aggressiviteten mot Olof Palme?
-Glöm inte att jag alltid röstat socialdemokratiskt och jag sa
själv åt polisen att kontrollera röstlängderna. J a
g kände inget hat mot Palme.
Här har reportern betonat J a g. Därför att det hela tiden
antyds att Christer Pettersson hämnats de oförrätter som
drabbade den s k Bombmannen - som han var livvakt åt på Kumla-anstalten.
Det bäddar också för följdfrågan som blir en
ren flopp:
Din vän Bombmannen fick nej på sin ansökan om nåd
och tidsbestämt straff månaden före mordet.
-Bombmannen har ingenting med det här att göra.
Där sprack det motiv som bl a Fylking försökt konstruera.
En detalj som inte får glömmas bort när det gäller
Fylkings text. Jag vet inte hur insatt han är i Palmeutredningen men
eftersom han umgås med "mördaren" borde han känna
till vissa detaljer.
I texten står det "med revolvern under armen går Pettersson
tillbaka till biografen Grand." Det är ju rätt sanslöst
och tydligen har Fylking och Pettersson efteråt enats om att han stoppade
in revolvern i jackärmen. Hade han den där när han flydde
upp för Tunnelgatans trappor och mötte vittnet
med sällskap? De såg båda hur mördaren springade försökt
ordna något med en väskan han hade i en rem om ena axeln.
Christer Pettersson hade ingen väska. Men det hade mördaren.
Detta går inte att komma undan - och det friar Pettersson!
Förre Palmeåklagaren Anders Helin säger:
-Det verkar lite jippobetonat. Paret Fylking-Pettersson har ju förekommit
tidigare i mediala sammanhang och inte gjort ett så därt fantastiskt
seriöst intryck.
Professorn i straffrätt, Christian Diesen, säger:
-Christer Pettersson vill vara en person av betydelse - eventuellt en statsministermördare.
Den andra möjligheten är ju naturligtvis att han faktiskt utfört
mordet. Christer Petterssons trovärdighet är ytterst begränsad.
Advokat Leif Silbersky på frågan om vad han tror om CP:s
erkännande:
-Han har ju tidigare sagt både det ena och det andra som han sen har
tagit tillbaka. Vad händer om han i morgon säger att han blåst
både Gert Fylking och hela Sverige?
Kvällstidningarna har gjort en mängd enkäter med
folk som på olika sätt haft anknytning till Palmeutredningen.
Alla är rörande eniga: Christer Petterssons erkännande räcker
inte för en resning. Det krävs detaljer som bara mördaren
känner till. Och ett mordvapen, och kanske nya vittnen.
Det avgörande är att det vet också Christer Pettersson när
han nu åter tar plats på scenen i sitt livs roll. Han kommer
inte att göra något som riskerar friheten. Det värsta han
kan tänka sig har han sagt är att bli inburad på livstid.
Det tänker han inte medverka till.
|
